Mental hälsa

En hjärnvänlig arbetsplats – för ökad mental hälsa

En hjärnvänlig arbetsplats – för ökad mental hälsa

Alla Doers

En hjärnvänlig arbetsplats – för ökad mental hälsa

Alla Doers

Det är dags att prioritera mental hälsa på arbetsplatser!

Den 10 oktober, är det World Mental Health Day, ett inititaiv som startats av World Federation for Mental Health. Årets tema är “It is time to Prioritize Mental Health in the Workplace”.

Vi på Doings kan inte hålla med mer – det är hög tid att prioritera och organisera för mental hälsa, även på våra arbetsplatser. Temat är mer aktuellt än någonsin. Vi står inför utmaningar (och förvisso också möjligheter) som accelererad digitalisering, ekonomisk osäkerhet och en geopolitisk otrygghet. Arbetslivet (och resten av livet, för den delen) förändras ständigt och kraven på adaptivitet och utveckling hos oss individer har väl aldrig varit högre.

Varför är mental hälsa på arbetsplatser viktigt just nu

  • Utsuddade gränser mellan arbete och fritid – Arbetslivet och privatliv har, sedan pandemin, suddat ut sina gränser då många företag har övergått till hybrid- eller distansarbete. Skillnaden mellan jobb och fritid blir alltmer svävande, vilket  kan skapa otrygghet hos många. Då gränserna mellan arbete och fritid blivit otydliga kan medarbetare uppleva svårigheter att ”stänga av”. Vi märker att många upplever att de måste vara tillgängliga, vilket skapar en konstant stress och utmattning.
  • Stigande psykisk ohälsa – Flera studier visar att stressrelaterade sjukdomar, utmattning och ångest är på uppgång. Enligt WHO kostar psykisk ohälsa den globala ekonomin ungefär en miljard USD per år i produktivitetsförluster. Att inte prioritera mental hälsa på arbetsplatsen är alltså inte bara ett moraliskt problem, utan också ett ekonomiskt.
  • En generation med höga förväntningar – Dagens arbetskraft, särskilt yngre generationer, har högre förväntningar på sina arbetsgivare när det gäller välbefinnande och mental hälsa. De värdesätter balans mellan arbete och privatliv och vill arbeta för företag som tar sitt ansvar för medarbetares välmående.

Arbeta proaktivt med mental hälsa

Vi är således utmanade i vår trygghet och förutsägbarhet på många plan, vilket påverkar den mentala hälsan. Vi tillbringar cirka en tredjedel av vår vakna tid på jobbet. Under en livstid handlar det i om 100 000 timmar! Som arbetsgivare behöver vi därför nu, mer än någonsin, prioritera att organisera och planera för att stärka den mentala hälsan på arbetsplatsen. För vi kan göra skillnad!

Fokus bör vara att arbeta proaktivt för att inte bara undvika mental ohälsa, utan också stärka och optimera engagemang och prestation. Här ger oss neurovetenskapen viktiga nycklar för hur vi ska arbeta och organisera oss på våra arbetsplatser.

En hjärnvänlig arbetsplats – 4 råd

Vad kan vi göra för att anpassa arbetsplatsen mer efter hur vår kropp och knopp fungerar? Vad har forskningen, sedan lång tid tillbaka, visat funka bäst för vår mentala hälsa? Här är 4 råd från oss:

  1. Anpassa arbetsflöden för hjärnans naturliga rytmer. Forskning visar att vår hjärna fungerar bäst i cykler av intensiva arbetsperioder på 90–120 minuter, följt av en paus. Arbetsgivare kan uppmuntra medarbetare att arbeta i sådana ”spurtar” för att maximera både effektivitet och välmående.
  2. Skapa utrymme för mindfulness och meditation. Inför mindfulness-träning på arbetsplatsen, vilket är välgrundat i neurovetenskap. Mindfulness har visat sig minska aktiviteten i den del av hjärnan som är aktiv vid oro och självkritik. Och istället öka hjärnans kapacitet för koncentration och lugn. Tips är att t.ex ha ett tyst litet rum där man kan ta en medveten paus.
  3. Bygg en arbetsmiljö som gynnar kognitiv återhämtning. Neurovetenskap visar att vi presterar bäst i miljöer som tillåter intensivt fokus varvat med kognitiv återhämtning. Arbetsplatser kan genom att erbjuda tysta zoner för koncentrerat arbete. Men också ha sociala och kreativa utrymmen där hjärnan kan slappna av och återhämta sig. Digitalt bör vi säkra  utrymmen för ”löst snack” likasåväl.
  4. Fokusera även på arbetsmiljön hemma När vi designar våra arbetsplatser enligt de här tipsen, är det bra att ha med oss att vi behöver nudga oss själva och varandra, även i den hybrida miljön. Det kan innebära att vi kommer överens om pauser fast vi är på olika ställen och säkra att hemmamiljön tillåter både fokus och återhämtning. Bra att komma ihåg att de där fysiska arbetsmiljörundorna, för att kolla att inte någon snubblar på en sladd, nuförtiden även behövs för hemmakontoret!

Vinsterna med att prioritera mental hälsa på arbetsplatsen

Mental hälsa på arbetsplatsen är inte bara en personlig fråga för medarbetarna, det är en strategisk fråga för arbetsgivarna. Företag som prioriterar mental hälsa upplever inte bara ökad produktivitet och lägre sjukfrånvaro, utan också högre medarbetarnöjdhet och engagemang.

Vi brinner för dessa frågor! Inte bara för att det är viktigt utan också för att vi är nördigt intresserade av hur människan funkar bäst, både som individ och i team. Detta för att hitta lösningar för att ständigt stärka engagemanget på arbetsplatser idag. Inte minst på vår egen!

VI hjälper dig gärna att designa en hjärnvänlig arbetsplats för att stärka er mentala hälsa. Slå en signal, skicka snigelpost eller den snabbare varianten så hörs vi!

Alla Doers

Dela inlägget


strategisk kompetensförsörjning för att stärka företagets konkurrenskraft

Framtidens konkurrenskraft är allas angelägenhet

Framtidens konkurrenskraft är allas angelägenhet

Alla Doers

Framtidens konkurrenskraft är allas angelägenhet

Alla Doers

Nuförtiden kretsar snart sagt alla våra kunduppdrag på ett eller annat sätt kring en gemensam nämnare: strategisk kompetensförsörjning. Oavsett om det handlar om arbetsgivarvarumärke, kultur, kommunikation, hållbarhet eller ledarskap. Morgondagens kompetens är alltid en kritisk faktor för företagens långsiktiga framgång.

Ägandeskapet

Vi har ett par spaningar. Eller, den första kanske snarare är en krämpa. I många organisationer betraktas den strategiska kompetensförsörjningen fortfarande som en separat HR-fråga. Något som “HR-avdelningen ska lösa”. Med tanke på att den strategiska kompetensförsörjningen genomsyrar hela verksamheten, är detta en ganska urkass utgångspunkt. Som tur är, ser vi också att fler och fler företag börjar inse att långsiktig konkurrenskraft inte bara bygger på rätt produkter, teknologi eller affärsmodeller. Utan på hur väl vi mobiliserar och utvecklar våra medarbetares förmågor – både för engagemanget och företagets framtid, är konkurrensfaktorn.

I en tid av snabba teknologiska skiften, förändrade demografiska mönster och en orolig omvärld, där medarbetarna söker mer än bara en lön, blir det tydligt. Kompetensförsörjningen är ingen HR-silo! Det är en affärskritisk, strategisk fråga för hela bolaget. Och för att möta denna utmaning behöver vi ett nytt förhållningssätt till kompetensfrågan.

Vad är strategisk kompetensförsörjning – egentligen?

Vi måste få gnälla lite: uttrycket ”strategisk kompetensförsörjning” är inget som kittlar i kistan direkt. Det känns torrt, byråkratiskt och mekaniskt. Som om det bara handlade om att planera rätt kompetens på rätt plats, utan att engagera människors potential. Och som om vi hade ett facit på vilken kompetens som behövs. Så var det kanske tidigare, när HR kunde hantera kompetensfrågan och successionsplaneringen på ett utmärkt sätt. Men idag behöver vi kompetens som inte ens universiteten hunnit identifiera, och som företagen knappt vet hur den ser ut.

Vad händer om vi istället pratar om ”kompetensdriven tillväxt” eller ”framtidskapacitet”? Kanske inte perfekta ord, men de signalerar något annat. De visar att det handlar om utveckling, innovation och konkurrenskraft – inte bara administration.

Kompetensfrågan – ett gemensamt ansvar

Kompetensförsörjning är inte längre något som kan delegeras till en enskild avdelning. Det måste integreras i varje strategiskt beslut – från affärsutveckling till budgetprocesser och tillväxtstrategier. Ledningen behöver gemensamt identifiera och tydliggöra vilka kompetenser som är avgörande för företagets konkurrenskraft. Och förankra detta i affärsplanen och organisationen.

Och låt oss inte glömma kraften i kollektivt lärande och delande! Kompetens ska spridas inom företaget, inte hållas i silos. Att skapa en lärandekultur där alla känner ansvar – inte bara för sin egen utveckling, utan även för sina kollegors – är en av de mest kraftfulla drivkrafterna för engagemang. Och engagemang är, som vi vet, bränslet för både innovation och tillväxt.

Framåt, uppåt!

Det är hög tid att tänka nytt kring hur vi pratar om och arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Det handlar inte längre om att bara identifiera rätt kompetens. Det handlar om att koppla den direkt till strategin, frigöra potentialen och säkerställa att både individ och organisation utvecklas tillsammans. För framtidens konkurrenskraft handlar inte bara om att ha rätt människor på rätt plats . Det handlar om att säkra hela affärens framtid genom att skapa en kultur där människors kompetens får blomstra. Och där hela företaget gemensamt äger sin tillväxt.

Alla Doers

Dela inlägget


Lönekartläggning – ett trist måste eller en outnyttjad källa för strategisk verksamhetsutveckling?

Lönekartläggning – ett trist måste eller en outnyttjad källa för strategisk verksamhetsutveckling?

Lena Noaksson

Lönekartläggning – ett trist måste eller en outnyttjad källa för strategisk verksamhetsutveckling?

Lena Noaksson

Oavsett vilken relation vi har till lönekartläggning, finns det många argument till att genomföra dem: Att stärka jämställdhetsarbetet är ett, att det är ett lagkrav, som dessutom intensifieras med ny EU-lagstiftning inom kort, är ett annat. Men hur säkerställer vi att arbetet verkligen skapar värde?

Lönetransparens och nya EU-direktiv

Lika lön för lika arbete har varit en lagstadgad rättighet i Sverige i mer än 60 år. Sedan januari 2017 är samtliga arbetsgivare i Sverige skyldiga att kontinuerligt både kartlägga och analysera de löneskillnader som finns i organisationen avseende kön. Har arbetsgivaren fler än tio anställda ska arbetet även dokumenteras.

Syftet med lönekartläggningen är att se till att verksamhetens löner är jämställda. Kraven intensifieras dessutom under de närmsta åren då det på EU-nivå införs det så kallade lönetransparensdirektivet. Detta innebär tydligare insyn i och åtgärder kring rättvis lönesättning, tuffare krav och bevisbörda för arbetsgivaren och inkluderar även exempelvis ickebinäras rättigheter.

Målet med kravet på lönekartläggning och det nya EU-direktivet är desamma; att lika lön ska ges för lika eller likvärdigt arbete, oavsett kön. Och en gång för alla stänga lönegapet mellan kvinnor och män, som fortfarande ligger på i snitt 13% – i Sverige något lägre. Och siffran har sorgligt nog inte minskat särskilt mycket under de senaste tio åren.

Check-i-boxen eller strategisk verksamhetsutveckling?

Vilket syfte har då lönekartläggning om lönegapet fortfarande finns kvar? I många verksamheter handlar det tyvärr till stor del bara om att checka av lagkravet. Det innebär ofta att kartlägga och analysera löneskillnader mellan könen, där respektive ledningsgruppsmedlem argumenterar och försvarar ”sina medarbetare”. Möjligen tar man reaktivt ta tag i eventuella osakliga skillnader. Eller i värsta fall, hittar kryphål som försvarar dem…

Verksamheter som i stället arbetar värdeskapande med lönekartläggning använder dem till att kunna fatta strategiska beslut. Dessa beslut skapar riktning för att belöna önskade prestationer. Med detta arbetssätt skapas både strukturerade dialoger kring förväntningar på uppdrag, insatser, ansvar och gemensam utveckling framåt. Och i slutändan resultat på sista raden!

Outnyttjad potential

Det finns en enorm outnyttjad potential i arbetet med lönekartläggning, menar vi. Att som ledningsgrupp ta tillfället i akt att skapa samsyn kring vad som definierar en god prestation, vilka förväntningar och krav ni har på specifika roller och hur mycket ni är beredda att investera i olika roller och områden är de uppenbara.

Men det är också ett ypperligt tillfälle att verkligen landa i hur ni som arbetsgivare säkerställer den strategiska kompetensförsörjningen, där utveckling av roller, krav på nya roller och kompetenser ständigt går i raketfart framåt. Har ni samsyn kring hur ni vill prioritera arbetet med att utveckla era medarbetare internt vs att hela tiden kämpa med att hitta ”nya talanger” utanför den egna verksamheten? Hur säkerställer ni att ni har en lärande organisation internt som är rustade för den ständiga kompetensutveckling som krävs?

Ett stöd för affärsstrategin

Att nyttja kraften i att genomlysa strukturfrågorna kring varför vi belönar vissa roller och individer på vissa sätt, borde vara en av de mest grundläggande affärsstrategierna, På samma sätt som att vi är överens om varför vi har en viss prisstrategi mot våra kunder.

Genom att medvetet arbeta strategiskt och systematiskt med dessa frågor säkerställer ni som arbetsgivare och verksamhet både er attraktions- och konkurrenskraft framåt. Se lönekartläggningen som en väsentlig del av er verksamhetsutveckling.  Som ger er kompassen både i nutid och framtid för hur ni säkerställer hållbara prestationer och resultat såväl idag som imorgon!

 

Är du intresserad av att veta mer om hur vi på Doings jobbar med strategisk lönesättning och kompetensförsörjning, tveka inte att höra av er. Eller läs mer om hur vi själva jobbar med vår utveckling.

Lena Noaksson

Dela inlägget