färgad kvinna tittar upp

När (bristande) självinsikt står i vägen för förändringen

När (bristande) självinsikt står i vägen för förändringen

Leila Ljungberg

När (bristande) självinsikt står i vägen för förändring

Leila Ljungberg

Har du upplevt den där jobbsituationen där allt var klappat och klart. Strategin på plats, kommunikationen i synk, alla redo och pepp. Och sen hände…ingenting?  

Hur mycket vi än slipar och kalibrerar i riktning och strategi ser vi alltför ofta att det inte når ända ut i händer och fötter. Orsaken? Den mänskliga faktorn, som det hade stått i en haveriutredning.  

Förändring sker på organisationsnivå OCH på individnivå  

Vi jobbar dagligen med att hjälpa bolag att uttrycka sin riktning, sin vision och att skapa engagemang kring det. Och att identifiera sätt att stärka beteenden och röra sig mot sin strategi. Allt för att få till en hållbar förändring.   

För att detta ska bli magi och verkligen hända krävs en avgörande sak. Att individerna är villiga, beredda och motiverade att växa med förändringen. Det innebär att de stärka sin självinsikt. Hur agerar jag? Vad skapar det för värde? Hur kan jag maxa värdet – utan att gå sönder?    

När vi jobbar med såväl struktur som kultur, på organisations- och individnivå, och med strategi och beteende ser vi snabbare framsteg, effektivare förändring och ett ökat engagemang att bidra och hitta lösningar. Vilket är förutsättningen för en långsiktig förändring.   

Självinsikt – eller bristen på sådan?  

 Vi lever i ett samhälle där vi mäts, drivs och snabbt vänjer oss vid bekräftelsen när vi presterar. Det är inte ovanligt att det krävs en kris eller sjukdomstillstånd för att vi ska börja jobba med självinsikt och ta hand om oss själva. Vi menar att det jobbet bör göras tidigare och kontinuerligt genom livet. Inte minst i arbetslivet där förändringstakten är hög och insikten om oss själva och förmågan att välja hur vi bidrar till vår egen och andras utveckling behöver öka.   

Det är när vi är i ett återhämtande tillstånd som vi har utrymmet att utmana oss själva. Det är då vi har energin och handlingskraften att reflektera kring oss själva på riktigt. Det är först då vi har orken att ta emot feedback och agera klokt. Självreflektion och personlig utveckling kräver, utöver energi, både vilja och mod från individen. Och det kräver trygghet och tydlighet från det kulturella systemet. Inte minst är detta tydligt i förändringsarbeten. När våra kunder jobbar med riktningen, det kulturella systemet OCH individerna, då ser vi att de lyckas ta sig längre och mer hållbart.   

Stärk din självinsikt  

Personligt växande och ökad självinsikt är förstås ett livslångt arbete. Det innebär att vara rysligt nyfiken på sig själv och inspektera inåt, samtidigt som du justerar utåt. Och det är de där kontinuerliga goda små vanorna som gör den stora skillnaden. Här är 3 av våra favoritreflektioner att gödsla med. Ta som vana att ställa dig dessa frågor kontinuerligt.  

  1. Hur vill jag uppfattas av andra? Varför det?  
  2. Vilka beteenden använder jag för att visa det?  
  3. Vad kan jag göra mer? 

Hur gör du för att öka din (och andras?) självinsikt?

Leila Ljungberg

Dela inlägget


Eva Lindvik

Medarbetare är medledare

Medledarskap är ordet!

Är det bara jag eller är det fler som tycker att ordet ”medarbetare” andas 1900-tal och kan uppfattat aningens förminskande. Det kanske bara är jag som ser framför mig en hierarkisk struktur med en man (ja, det är oftast så fortfarande…) som talar till folket. Lite som kungen som talar till medborgarna. Det är förvisso inget fel med den liknelsen. Jag får bara inte ihop ordet med framtidens organisationskultur och starka medledarskap. Det är dags för ett nytt!

Nya krav

Ut på arbetsmarknaden väller nya generationer och ställer nya krav på organisationer, ledarskapet och kulturen. Företagskulturen är det allra viktigaste för dessa när de letar arbetsplats. Dessa generationer är mästare på nosa upp den organisationskultur som passar dem. Det har vuxit upp i en värld full av möjligheter och val. De väljer helt enkelt det som passar dem. Och väljer bort det som inte passar!

Höga förväntningar

De är inte bara mästare på att nosa upp rätt kultur de ställer också höga krav på delaktighet och feedback, vet vi. Dessutom har de en superflexibel syn på format på arbetet, man arbetar helst i projekt eller nätverk snarare än livslånga anställningar. De har en medfödd vana att navigera i detta hav av valmöjligheter och är därmed, tror jag, oändligt mycket bättre på att leda sig själva. De har sedan barnsben fått träna på att välja, prioritera, nätverka och globalisera sig. En träning som har skapat vassa självledarkompetenser.

Medledarskap

Att dessa generationer skulle acceptera att kallas för medarbetare håller jag inte för sannolikt. Visserligen är ”med”- delen i ordet förenande och skapar en känsla av delaktighet men jag tror inte det mappar mot den nya generationens nya, och med rätta, högt ställda krav.

Framtidens arbetsliv (det är redan här förresten!) präglas av denna generations inträde på arbetsmarknaden. Dessa har kompetensen, förväntan, modet, erfarenheten och viljan av att vara med och påverka och leda organisationer framåt. Vilken häftig kraft! För att möta detta krävs massor av oss. Nyfikenhet, prestigelöshet, ödmjukhet till exempel.

Och ett nytt ord. Medledarskap är ordet!

Dela inlägget